ETH och alla andra universitet i Schweiz finansieras av regeringen och erbjuder högskoleutbildning för minimal undervisning. Medan utländska studenter är välkomna att delta, är det primära syftet (åtminstone på grundnivå) att ge utbildning till lokalbefolkningen. Ändå verkar det inte vara en begränsande faktor, särskilt inte på forskar- / forskarnivå eftersom ETH nyligen har rankats som en av de mest internationella institutionerna av Times Higher Education.

Det finns en mängd utmärkta läroböcker på tyska, och många områden har fortfarande originalforskning publicerade på tyska. Majoriteten av studenterna bedriver inte akademiska eller forskarkarriärer och kan därför mycket väl spendera hela sin karriär på att bara tala tyska.

Dessutom finns det också praktiska överväganden: att be icke-engelsktalande att undervisa på engelska kommer säkert att sänka den genomsnittliga undervisningskvaliteten. Om det nu är att hålla föreläsningar för en kurs som nästan helt är tysktalande gränsar det det absurda.

Frågan verkar vara mer: varför skulle vissa universitet byta sitt undervisningsspråk till engelska?

1. Även om originalforskning domineras av engelska finns bra läroböcker på de flesta språk. Det behöver inte sägas att det att ha inlärningsmaterial på ditt modersmål hjälper mycket, även om du behärskar engelska.

2. Den engelska nivå som krävs för att läsa teknisk litteraturen är mycket lägre än den nivå som krävs för att uttrycka sig fritt och förstå snabba tal . Att ha alla kurser på engelska skulle eliminera studenter som är bra på deras disciplin men medelmåttiga på främmande språk.

Det finns några utmärkta svar där ute, men låt oss lägga till detta:

Inte alla grundutbildningar leder till forskarutbildning. Faktum är att de flesta studenter fortsätter att arbeta. Vi kan spekulera i att arbetsmiljön kommer att vara på landets språk. Egentligen finns det till och med en plats där detta är lagen. I Québec (Kanada) krävs de flesta företag att ha franska som arbetsspråk.

Hur ska vi också behålla sambandet mellan allmänheten och vetenskapen om forskare inte kan förklara sitt arbete på allmänhetens språk? ?

Detta är en ganska diskussion för närvarande i Nederländerna, där många - om inte de flesta - kandidatexamen och masterstudierna bytte till engelska. En nackdel med att följa utbildning på ditt modersmål är dock att det är svårare att förstå alla finesser. En annan aspekt är att kommunikationsförmåga inom många områden (medicin, psykologi) också är viktigt, och det är konstigt att öva dessa färdigheter på ett annat språk (ett som du förmodligen knappast kommer att använda i jobbet).

Här är några argument baserade på min erfarenhet varför undervisning endast på engelska kan vara skadligt för studenter, särskilt på kandidatnivå.

Det är ofta inte bara språket som används utan också kulturen från vilket språket kommer och synen på en sådan kultur. Detta leder ibland till den här uppfinnings-mentaliteten. Till exempel talar många engelskspråkiga böcker om Nyquist – Shannon-samplingssats, och ignorerar helt de personer som faktiskt publicerade först. Sådana åtgärder kan leda till att eleverna utvecklar en skev världsbild som kan ge skadliga resultat på lång sikt. Detta kan också vara mycket känsligt om det lokala samhället har haft ett betydande antal forskare som är okända i engelsktalande kretsar.

Dessutom är engelska inte lämpligt för att diskutera vissa ämnen. Ett bra exempel är ordet "jord" och elektroteknik. Det finns otaliga trådar på EE.SE på grund av den förvirring som detta ord orsakar. Efter ett tag kommer ingenjören att lära sig att plocka upp tillräckligt med sammanhang för att ta reda på vilken mark som diskuteras, men det kan fortfarande vara lite problematiskt. Å andra sidan finns det på mitt språk ingen sådan förvirring, för vi har ett separat ord för varje "aspekt" av engelsk mark, vilket helt undviker "mark" -förvirringen och den enorma mängd energi som behövs för att lösa det. > Ett annat exempel skulle vara växelström och likström. På mitt språk har vi ett ord för enriktad ström, ett annat för ström vars riktning ändras. Sedan har vi en annan uppsättning termer för konstant ström, för ström som har en dominerande frekvens och en annan uppsättning termer för mer komplicerade vågformer.

Ytterligare en anledning kan vara bakåtkompatibilitet, särskilt för språk som har högutvecklad teknisk vokabulär. Det är ganska troligt att en ny ingenjör skulle behöva interagera med lite äldre medarbetare och att inte veta deras tekniska kan inte göra saker onödigt komplicerade, särskilt när det inte finns några direkta översättningar mellan engelska begrepp och lokala begrepp. I de fall där gammal teknisk dokumentation som skrivits av döda författare måste läsas är problemen ännu större.

Det finns fördelar och nackdelar med att använda ett modersmål. Anledningen till att inte engelska är att det finns fler nackdelar än proffs.

De bryr sig helt enkelt inte (nackdelar> proffs) om dig och dina problem med sitt modersmål för att förändra hur saker och ting är. Om universitetet inte kommer att tjäna pengar på utlänningar kan det vara så att de inte ens vill ha dig där. Du kan hitta många bra proffs i svaren, men här är förmodligen det bästa proffset:

• Människor tycker det bästa på sitt modersmål

Ungkarlar lär sig fortfarande att tänka, så det gör det naturligt att lära dem med sitt språk. De studerar ofta gamla saker som har översatts för länge sedan till sitt modersmål. I industrin kan de fortfarande använda samma språk, för deras interna saker kommer aldrig att kommuniceras med utlänningar. Att skriva saker på engelska betraktas som extra ansträngningar och utan anledning kommer det inte att göras.

Roligt BTW: I en icke-tysk nation använder vi tyska läromedel eftersom det ibland är överlägset.

Två viktiga faktorer är

Bekvämlighet . Materialet som används för undervisning är vanligtvis inte vetenskaplig litteratur utan anpassat kursmaterial som utarbetats av lärarna. Vanligtvis har akademikerna vid respektive universitet mycket sådant material tillgängligt på sitt modersmål. Att översätta allt till engelska är en resurskrävande uppgift utan omedelbar belöning. Uppgifter av detta slag har vanligtvis låg rang på prioritetslistan, eftersom akademiker är mycket upptagna människor.

Brist på incitament för förändring . Det faktum att ETH är ett av de bästa universiteten i Europa utan att ge sina kurser på engelska betyder att de uppenbarligen kan komma undan med det.

På lång sikt kommer det bara att vara svårare att använda engelska endast vid universitet för att kunna kommunicera om ämnet på modersmål till lekmän eller gymnasieelever. Moderspråket kommer inte att ha utvecklat sina egna ord för att beteckna nyckelbegrepp när ämnet utvecklas genom åren. Så några årtionden längre fram måste du förklara saker på engelska eller använda besvärliga halva engelska meningar, vilket gör ett tekniskt ämne ännu svårare att förstå.

Journalisten bryr sig inte om att skriva om ny utveckling för modersmålsnyhetsrapporter, och det kommer inte att finnas på gymnasiet. Nybörjade studenter kommer att ha mindre kunskap om ämnet jämfört med studenter i engelsktalande länder. Denna effekt finns redan i viss utsträckning, vi borde inte göra den värre än den redan är.

Många bra svar, ville lägga till kultur som anledning med ett exempel på ett mycket extremt exempel på modersmål / engelsktalande.

Isländska talas av cirka 350.000 människor och har också kanske största engelska kunskaper som icke-modersmål i världen (Danmark är bäst enligt engelska kunskapsindex men för mig skulle isländare vara högre om de var en del av indexet).

Isländska universitet undervisar datavetenskap på isländska. Mycket vanlig engelsk datorterminologi har isländska motsvarigheter fx. att spara = att vista skapat av en kommitté men regelbunden användning innebär ofta slang fx. för att spara = att seiva . Några isländska ord har välkomnats av allmänheten.

Även om vanlig användning går till fraser gillar branschen att ge isländsk orienterad programvara. Kodning sker främst på engelska men användargränssnitt tillhandahålls ofta på isländska. Man kan ofta se en diskussion i isländska programmerare Facebook-grupper om vad människor anser vara en bra översättning. Det här är några av de mest aktiva konversationerna.

Jag studerade teknik i Frankrike (jag är förresten fransk) och de allra flesta studenter på mitt universitet hittade jobb i Frankrike ... där folk mest talar franska.

Så att behärska din ämnet på ditt modersmål är inte bara mer praktiskt, som redan sagt i andra svar, det är också ofta nödvändigt.

Naturligtvis krävs det att behärska engelska när du bedriver vetenskap eller teknik, men det har inte att vara det enda språket du känner.

Det handlar inte om brist på öppenhet eller rädsla för förändring, jag anser att det berikar att kunna prata och tänka på flera språk.

De flesta infödda engelsktalande kan bara engelska och jag tror att det är en begränsning, inte en tillgång.

Holländska talar minst två språk, schweiziska kan tala ännu mer (franska, tyska och italienska är de tre talade språken i Schweiz) .

Vetenskap handlar också om att träffas och utbyta med människor från många ställen. Att tala fler språk hjälper till att interagera med resten av vetenskapen. miljö.

På min arbetsplats talar de flesta franska och engelska. De som talar fler språk har mindre svårigheter att anpassa sig till nya sammanhang.

Om alla kända universitet bara skulle undervisa på engelska tror jag att det också skulle skapa ett enhetligt sätt att tänka, och vetenskap handlar också om att tänka annorlunda. än andra.

bygger på några tidigare svar, t.ex. AndrejaKo:

När du lär dig något på ditt dominerande språk är det mer troligt att du äger det, dvs. gör det till ditt eget.

Jag gör för närvarande mina magisterexamen på ETH, och mitt svar kommer att täcka varför ETH-kandidaterna är på tyska och förhoppningsvis kommer att gälla även för andra universitet.

ETH är inte särskilt selektiv när det gäller att välja schweiziska studenter för sina kandidatexamen. Eftersom det är en federalt finansierad institution är den faktiskt skyldig att ta emot alla schweiziska studenter som har klarat (se avsnittet Antagning och utbildning i https://en.wikipedia.org/wiki/ETH_Zurich ). De har en extremt svår tentamen i slutet av det första året som studenterna måste klara för att fortsätta med sina studier. Vanligtvis misslyckas 50% av de studenter som går på detta examen och slutar sluta med ETH.

Så du tittar på ett schweiziskt klassrum (oftast från den tyska delen av Schweiz). Det är bara meningsfullt att ha undervisningsmediet som det som de flesta i klassen känner till. Faktum är att EPFL, i den franska delen av Schweiz, har de flesta av sina kandidatkurser på franska ( http://langues.epfl.ch/languages-requirements).

Eftersom kandidatprogrammen vid dessa universitet syftar till att förbättra befolkningens utbildningsstandarder och att ha en skicklig arbetskraft, finns de på de lokala språken.

När det gäller masterkurser, som är inriktade på forskning och har ett internationellt klassrum, är undervisningsspråket nästan uteslutande engelska.

PS. Det finns gott om högkvalitativa tekniska böcker på tyska. Mycket använda böcker som CLRS översätts till tyska och de har sina egna böcker som de från Duden ( http://www.duden.de/) som motsvarar kvaliteten på deras engelska motsvarigheter.